Information om hur värmegolv fungerar och dimensioneras

Här finner du ytterligare information om värmegolv och tillbehör:

Golvvärmehandboken från Thorin & Thorin >
Jordfelsbrytare är ett krav - Hur fungerar den? >
Se även rekommendationen för val av T2-värmegolv >

Totaluppvärmning eller komfortvärme?

Golv med värme är inget sentida påfund från vår tid. Nej, redan under det romerska rikets storhetstid, omkring år 80
f. kr., utvecklades ett system för golvvärme som blivit känt under namnet Hypocaus.

Rökgaserna från en eldstad passerade på sin väg till skorstenen genom kanaler i golvet, som därigenom värmdes upp.
När vi idag installerar golvvärme kan det vara enbart för komfort, för att få det varmt och skönt under fötterna. Men det kan också vara för att värma upp hela rummet eller hela huset. I så fall handlar det om totaluppvärmning.

Det finns många olika system för varma golv. Vissa är avsedda för komfortvärme och andra för totaluppvärmning. I båda fallen uppnår vi fördelarna med att ha ett varmt golv. För visst känns det skönt i strumplästen eller barfota på det varma golvet! Idag väljer vi ofta golv av hårda naturmaterial som klinkerplattor eller marmor och annan natursten. Stenmaterialet kan kännas svalt för fötterna, men med golvvärme blir det behagligt! Värmen torkar också vattenstänk i badrummet och våta skor i hallen.

Så här fungerar golvvärme

Att värma ett rum med hjälp av golvet ger många fördelar. Värmen avges genom att hela golvet utstrålar värme. Många andra uppvärmningssystem, t ex med radiatorer, bygger på att luften värms upp. Och varmluft stiger uppåt. Vi får en koncentration av värme vid taket, där vi inte behöver den.

En radiator har, jämfört med golvet, en ganska liten yta. För att orka värma upp hela rummet måste den därför ha relativt hög temperatur. Men när hela golvet är värmekälla räcker en yttemperatur på ca 23 grader för att ge en rumstemperatur med ca 18 grader i brösthöjd.

Golvvärme är ett lågtemperatur system som ger en mjuk och behaglig värmeöverföring. Med golvvärme får vi värmen från rätt håll och kan därför spara energi eftersom det inte blir någon onödig uppvärmning av luften närmast taket. Rumsvärmen kan sänkas med bibehållen rumskomfort.

Vi trivs bäst med 18-20 grader i huvudhöjd och ca 5 grader varmare vid fötterna. Med konventionell radiatoruppvärmning blir förhållandet det omvända, varmare vid huvudet och svalare vid golvet. Fötterna som är kroppens känselorgan för temperatur, skickar då signalen: "du fryser" till hjärnan, och vi tvingas höja rumstemperaturen för att det inte ska kännas för kallt.

När rummet värms upp via golvet kan vi ha 2-3 grader lägre temperatur men ändå ett behagligt rumsklimat tack vare att det är varmt vid fötterna. Det här kan innebära en energibesparing på ca 15 procent och kanske en sparad årlig tusenlapp för ett villahushåll!

Effektbehov

Effekten som byggs in i golvet ska räcka till totaluppvärmning och vara dimensionerad för extremt låga temperaturer som kanske bara inträffar en gång på 10 år. Den höga effekten utnyttjas dock inte förrän den verkligen behövs. Energiåtgången avgörs av det aktuella värmebehovet och regleras med termostaten. Men vi ska naturligtvis inte överdimensionera och därmed få onödigt hög huvudsäkringsavgift.

Ungefärligt effektbehov för totaluppvärmning i olika rumstyper. (För komfortvärme är behovet omkring hälften). Tabellen nedan ger en viss vägledning om effektbehovet för totaluppvärmning av olika rumstyper. En noggrann studie av värmebehovet bör göras av en fackman i varje enskilt fall. Då tar man hänsyn till värmeisolering, fönsterstorlekar, geografiskt läge m.m.	Typ av rum/golv	Effektbehov, W/m ²
	Hall, entré	60-150 *
	Vardagsrum, kök, sovrum	50-80
	Badrum, duschrum	70-150 *
	Källare/betong på mark god värmeisolering	50-80
	Dålig värmeisolering	70-100
	Garage	60-100

* Den högre effekten behövs inte för uppvärmning men hjälper till att snabbt torka upp vatten eller fukt.

Golvvärmesystem för 230 volt

System för golvvärme med 230 volt består vanligen av värmekablar, ingjutna i betong,
inspacklade i golvavjämningsmassa eller förlagda i ett luftskikt på värmeisolering i ett bjälklag. Det finns även värmekabelmattor som spacklas in i tunna skikt.

Krav på värmekablar
Den mekaniska hållfastheten hos värmekablar är hög; de tål att gjutas in i betong eller spacklas in i spackelmassa. Uppstår fel på en sådan anläggning rör det sig nästan alltid om skador på grund av alltför omild hantering vid förläggning eller åverkan vid borrning för montering av inredning, santetsporslin eller liknande. En värmekabel enligt Svensk Standard, kan vanligen repareras utan att man behöver bryta upp hela golvet. Det finns bra metoder och utrustning för detta.

Kablar utan magnetfält
Det har diskuterats om elektromagnetiska fält kring elektriska apparater och ledningar kan ha skadlig inverkan på människor. Säkra belägg för sådana risker finns dock inte. Men för att helt utesluta eventuell oro skall man välja en värmekabel med minimala magnetfält. En sådan kabel är dubbelledare med en värmeaktiv del och en återledare. När strömmen går i båda riktningar blir resultatet att magnetfälten upphäver varandra.

Komfortvärme

Som namnet anger handlar det om komfort. Det ska kännas varmt och gott för fötterna på
golvet i t ex bad, dusch eller hall. Komfortvärme installeras vanligen lokalt,
i den del av golvet där den behövs. Den ersätter inte, utan kompletterar andra värmekällor som radiatorer. I gynnsamma fall, med god värmeisolering och milt klimat, kan komfortvärme fungera som totaluppvärmning.

Klenspänning, 50 volt eller lägre

Komfortvärmesystem drivs ofta med klen spänning. Då behövs en transformator för att omvandla nätspänningens 230 volt till 48, 24 eller 12 volt. Transformatorns placering måste beaktas med tanke på att den avger värme och behöver kylas.Vanliga system för komfortvärme är värmefolier, nät med motståndstrådar eller andra tunna element.

Folie och andra komfortvärmeprodukter har fördelen att de är tunna och att golvbeläggningen inte behöver bli alltför tjock.

De kan läggas in på begränsade ytor utan att hela golvet måste höjas.Effekten för klenspänningssystem (watt per m²) är begränsad eftersom höga effekter vid låg spänning ger hög ström och kräver ledningar med stor area för att de inte ska drabbas av överhettning. Klenspänningssystem är i allmänhet bäst lämpade för komfotvärme.

Installation

Alla elektriska system för värme i golv ska förläggas och anslutas till elnätet av behöring installatör. I Sverige gäller föreskrifter från Elsäkerhetsverket: ELSÄK-FS 1996:2.