|
|
 |
Att välja
rätt elradiator och utförande
Du som står inför
radiatorbytet och känner dig lite osäker på utföran-den, och vad man skall tänka på, bör absolut ta dig
tid att läsa denna sida före ditt val. Det är rejält mycket
läsning, det är vi medvetna om, men du får också kunskap om
en del väsentligheter som kan vara bra att känna till. Du
kan alltid kontakta
butiken om du har fler frågor.
Hämta de fyra viktiga punkterna med sammanställning.
Se även avsnittet frågor och svar som kompletterar ytterligare. |
|
|
Byta elradiatorer - En långsiktig
energisparinvestering |
Att byta ut
de gamla elradiatorerna som kanske är
både 25 och 35 år gamla ger förutom en
bättre uppvärmning, klart minskad
elkostnad för uppvärmningen av huset.
Uppvärm-ningen brukar utgöra ca 60% av
husets totala elkostnader!
Den moderna panelen nyttjar helt enkelt
förbrukad energi effektivare, reglerar
bättre, och "eldar
inte för kråkorna" som de gamla i
allmänhet gör. |
|
Oljefylld
eller "vanlig" elpanel |
|
|

.
 |
Konventionell
genomströmningspanel
Den konventionella elradiatorn finns i princip i
två olika utföranden, genom-strömmande eller som
täckt (helt sluten).
I den genomströmmande passerar luften igenom
uttag i panelen. Luften tas in nedtill och värms
vid passagen för att lämna radiatorn via
dess överkant.
Denna typ av panel ger även en viss
värme via
frontpanelen till omgivande luft.
|
|
Heltäckt / sluten
panel
Heltäckta paneler, som ex.vis LVI's "Milo"
ger värme endast via den direkta
strålningseffekten till omgivande luft.
Anledningen till en helkapslad konstruktion kan
vara rent design/material-mässiga, eller att
radiatorn måste uppfylla vissa kriterier för den
miljö den skall monteras i. |
 |
|
Panelens front blir varmare än den genomströmmande typen,
och panelen är tillverkningsmässigt dyrare.
Genomströmmande paneler finner du under:
ADAX, NOBÖ, PYROX, SIEMENS,
NEWLEC
Täckta paneler finns under:
LVI Milo (gjutgranit) och NOBÖ Safir
(glas). |
|
Oljefyllda
radiatorer
Den oljefyllda panelen ger den vattenburna
värmens fördelar rent miljömässigt, då
inomhusklimatet anses bli bättre än med en
konventionell elpanel. I allmänhet upplevs
luften inte lika torr som med konvektorn. Om
detta går dock åsikterna isär! |
|
 |
Oljefyllda paneler har olja som cirkulerar i
systemet, och i samband med elektronisk
styrning, erhålls en jämn och behaglig
temperatur på panelen som regleras väldigt
exakt mot det inställda gradtalet, vilket
mycket påminner om en vattenburen panel med
ex.vis Danfoss-termostat. |
|
Den oljefyllda panelen med mjukvärmestyrning är
en hel del dyrare än den vanliga elpanelen
konstruktionsmässigt.
Är oljan farlig, och
kan panelen börja läcka?
Både LVI och PAX har paneler är
fyllda med ofarlig och miljö-säker olja, vanligen rapsolja.
Läckage förekommer sällan, mycket beroende på
panelernas höga tillverkningskvalitet och
materialtjocklek.
Läckage som förekommit på marknaden har
oftast inträffat på paneler i extrema
lågprisutföranden, beroende på tunn plåt och
dåliga svetsar. Dessa återfinns oftast hos
lågprisvaruhusen. |
|
Vilket system skall man nu välja? |
När man fick
frågan i mitten av 90-talet blev svaret
absolut oljan på grund av bl.a.
mjukvärmeegenskapen som i princip alla
konvektorpaneler helt saknade på den tiden.
I dag är det skillnad, eftersom de flesta
konvektorer vi säljer har mjukvärmestyrning
i kombination med en kraftigt förbättrad
konstruktion. Vi kan se detta på
förhållandet olja/konvektor som säljmässigt
låg på 80/2,0 nu ligger på runt 50/50. Det
man kan utläsa är alltså att fler väljer
konvektorer i dag än förut.
De huvudsakliga skillnaderna kan
sammanfattas som:
Oljefyllda:
● Ger den vattenburna radiatorns egenskaper
● Oljan magasinerar värmen
● Oljan innebär lite längre uppvärmningstid
● Större fysiskt format än genomstr.
konvektor
● Anses ge ett behagligare inomhusklimat
Konvektorer:
● Mindre fysiskt format än oljefyllda
paneler
● Värmer snabbare omgivande luft
● Lägre investeringskostnad än
oljealternativet
Vad man nu skall välja är en ren fråga om
tycke och smak, samt naturligtvis vad bytet
får kosta. Den diskussion som finns om
huruvida konvektorn ger torr luft eller inte
är upp till var och en att bedöma.
Mjukvärmestyrningen på konvektorerna har
naturligtvis förbättrat saken. Om du inte
tycker att det är något fel på din innemiljö
i dag med de gamla panelerna, tycker vi att
du kan bortse från denna aspekt i valet av
paneler. |
|
Normal eller lågtempererad panel |
| En
normaltempererad panel håller i allmänhet max
90oC (när den "går för fullt") och en lågtempererad max 60oC
på fronten. |
|
 |
Vissa paneler är försedda med en möjlighet för
anpassning till önskad maxtemperatur, vilket
oftast görs med en bygling inuti termostaten (PAX)
eller med ett vred (LVI modell Yali G). |
|
Direktiv finns även för maxtemp i vissa
miljöer. I barnstugor får endast
lågtempererade 60-graderspaneler monteras.
Samma gäller för "hygienrum" som
innehåller bad och dusch. Allt enligt
Boverkets rekommendationer.
Oljefyllda paneler finner du under: LVI
och PAX. |
|
Fläktradiatorer |
Denna typ av panel
är att betrakta som en genomströmmande, men den
har en inbyggd fläkt som cirkulerar luften i
rummet.
Tester har visat att dessa paneler ger en snabb uppvärmning. |
Dessutom en jämnare värmefördelning mätt
mellan golv
och tak.
- Luften "roterar" i rummet.
Fläktarna är
mycket tysta.
På grund av sin konstruktion blir panelen lite
djupare fysiskt.
Vi rekommenderar dock inte denna panel i ex.vis
sovrum då den inte är helt ljudlös. |
 |
|
|
Panelerna finns
under: PYROX, EVECO, DIMPLEX (braskamin). |
|
Effektbehov / Paneldimensionering |
|
Vare
sig man skall "projektera nytt" eller byta ut
gamla paneler kan det vara bra att känna till
tumregler för effektbehovet. |
 |
Det
kan alltid vara nyttigt att kontrollera den
paneldimensionering man skall till att byta ut.
|
|
|
Enklast är att i utrymmen med
normal takhöjd (ca 2,5 m) utgå ifrån det antal m2
golvyta som uppmätts. Du behöver sedan: |
|
I utrymmen med
normalgod isolering |
|
70-75W / m2 |
|
I utrymmen med
mindre god isolering
/* |
|
90-100W / m2 |
 |
Du kan
även räkna på rums-volymen, bra vid
stora takhöjder.
Normal=30W/m3 |
 |
|
|
/*
Mindre god isolering kan även vara
ett kylande parti
altanvägg eller liknande, som man vet inte "håller tätt". |
|
Centralstyrning
av elradiatorerna |
Ett system som
delar in huset i värmezoner ger möjlighet
till individuell reglering av panelerna i
respektive zon. Exempelvis kan man göra
sovrummen till en zon, som har lägre temp på
natten, medan de andra zonerna styrs med
andra värden.
Sänkningar på dagen, vid resor eller
semester o.s.v.
En styrning kan spara en hel del
elvärmekostnader om den nyttjas på rätt
sätt! Exempel är Nobö Orion, Siemens DigiHeat,
Adax Symphony, Wösab DigiLine och LVI
Tempco. |
|
 |
Olika styrsystem |
 |
|
|
|
|
Termostaten - Panelens "hjärna" |
|
.
Bimetalltermostat
Den klassiska termostaten, som ger det
karaktäristiska "klicket" vid till och frånslag,
och som med stigande ålder ändrar karaktär
och då reglerar sämre och sämre, vilket
bidrar till onödigt hög elförbrukning.
Termostaten har en inbyggd hysteres på några
grader, d.v.s. skillnaden mellan till och
frånslag.
Den skulle annars stå och "knäppa"
oavbrutet
om till och frånslag var samma.
|
Hysteresen gör att när inställd
temperatur har uppnåtts, ex.vis 20 grader, slår
radiatorn ifrån och kopplas åter på när
temperaturen sjunkit till ex.vis. 18 grader. |
 |
|
I
exemplet ovan är hysteresen 2 grader.
Tyvärr är det vanligen just termostaten som gett
upp på de gamla radiatorerna, oftast genom att hysteresen ökat till både 6 och 8 grader.
Märks bland annat genom att rummet blir
väldigt varmt, för att upplevas kallt innan
panelen värmer igen. Ett annat fenomen är att
panelen "rusar" och ej går att reglera.
Denna termostattyp ger också en sämre reglering
och är "trög" i sitt arbetssätt, jämfört med
elektroniska termostater.
I vissa "minipaneler" och frostvakter är däremot
denna termostat fullt tillräcklig. Just därför att
dessa oftast monteras i vad man kallar
"sekundära utrymmen" som förråd, WC och
liknande. Avancerad värmehållning är inte
nödvändigt i dessa utrymmen.
Elektroniska
termostater
Denna typ är oftast mycket exakt (0,2o
C) och saknar till skillnad från bimetallen
rörliga delar som kan utmattas av ålder. Detta
gör även att termostaten är helt ljudlös.
.
Generellt kan man säga att det finns två olika
typer.
Den som styr panelen med rena till och
frånslag, samt mjukvärmeutförande.
Mjukvärmetypen är absolut att föredra då den
"pulsar" panelen med ström, vilket ger en
jämn och mjuk temperatur i rummet.
Panelen kallnar inte mellan cyklerna.
Självklart är också denna termostattyp dyrare
än de enklare modellerna. |
 |
|
Vissa termostater har även nattsänkning
inbyggd som under inställt intervall sänker
rummets temperatur några grader under
natten, eller har anslutning för yttre
styrning
med flera finesser.
Pulsning, sänkningsfunktioner och liknande
gör att dessa termostater är en egen liten
elektronikhjärna som styr panelen på bästa
möjliga sätt.
Vissa paneler tillåter dessutom byte till
speciella termostatmoduler som ger nya
funktioner som kan spara ytterligare el.
Exempel på detta är Nobö sparplugg, Adax bytbara
termostater, Siemens Digi-Heat m.m.
På bilden visas Adax Pro
med
monterad DT-termostat. |
 |
De flesta märkespanelerna, både olja och
konvektorer som vi säljer har i dag mjuk-värmetermostat.
Termostaterna är normalt högerhängda, men
ex.vis LVI
modell Alata medger både höger- /
vänstermontage.
LVI Alata
blir då lite större, eftersom vändbarheten
gör att man helt tagit bort konvektorerna på baksi-
dan av radiatorn för att få en
slät yta på båda sidor. |
 |
|
När dessa tas bort måste man kompensera med ett
större format på själva radiatorn för att motverka den uppkomna
förlusten av "gälarna" och effektiviteten. Panelen blir däremot vändbar
med rätt utförda termo-statreglage! |
Konvektorerna består av en veckad plåt på
baksidan av radiatorn som
väsentligt ökar radiatorns totala värmeavgivande yta och effektivitet till rumsluften.
LHZ har dessutom denna teknik på både fram-
och baksidan
Om konvektorplåtar
Konvektorer är en kostsam detalj hos de
olika fabrikanterna vid tillverkningen av
sina paneler. I princip kan man säga att dess
mer "finveckad" konvektorplåten är ju dyrare
är den att göra och fästa till panelen. Få
veck ger en enklare konstruktion med få fäst-
och svetspunkter till radiatorkroppen.
Plåten måste svetsas i alla "dalar" till
radiatorkärnan för att fungera effektivt!
När konvektorerna helt plockas bort får man
en mycket billigare konstruktion som däre-mot inte har samma "bett" när det gäller värmeöverföringen. Kan kompenseras med att
den fysiska
storleken eller yttemperaturen ökas!
Effektiviteten är dock alltid klart sämre.
När man vill tillverka en oljefylld
lågpris-modell är det ofta som konvektorerna
på panelens baksida får stryka på foten och
försvinner, eller ersätts med en mycket
enkelt utförd konvektorplåt. Detta kan
givetvis påverka
panelens effektivitet och därmed dess
elförbrukning högst avsevärt.
|
|
Köpa
kvalitet eller "billigt" |
När man byter radiatorer skall man kunna förvänta
sig att
panelerna fungerar i ca 25-30 år, och dessutom ge god
driftsekonomi. Prislappen kan ge en
fingervisning om det förväntade utfallet!
En kvalitetspanel med ex.vis mjukvärme kostar
därför en rejäl slant, jämfört med de
paneler som dyker upp på olika lågpris-varuhus varje år. Man
skall kanske inte förvänta sig några stordåd av
exempelvis en oljefylld panel för 400 - 700 kr om man skall jämföra den
med dyrare märkesprodukter. I allmänhet hittar du
inte heller denna "billiga" panel" i en
fackbutik eller hos din lokala
elinstallatör av förklarliga skäl......
Lågprispanelen har ofta tunn plåt, sämre
svetsfogar och kan vara
fylld med miljö-mässigt skadlig olja, ofta
kompletterat med en mycket simpel termostat.
Om man i stället för den enklare bimetall-
termostaten anger "elektronisk" behöver det inte
betyda att termostaten är speciellt bra för den
saken.
Som exempel brukar vi säga att man kan köpa
en transistorradio för 49:- kr, men det
finns även de som kostar 449:- kr. Visst är
båda en transistorradio, men de har inte
samma innehåll och funktion, även om båda kan
vara snygga att se på utvändigt.
Här gäller det med andra ord att vara med-veten om att ögat
absolut INTE kan avgöra produktens kvalitet och
funktion! Endast priset ger en liten fingervisning
om saken.
Tyvärr är det billiga lågprispaneler som
blir avgjort dyrast på lite sikt!
Det låga priset äts upp via elräkningen på
grund av dålig effektivitet, hög
elkonsumtion och kort livslängd. Ett byte
till nya radiatorer skall definitivt märkas
genom att kostnaden för husets eluppvärmning
tydligt har minskat.
Får du
sedan olja på vardagsrumsparketten är det
inte kul.
Skulle man behöva någon reservdel om ett
antal år, så står man kanske inför ett nytt
dilemma. Svaren man då får kan vara:
- Vi säljer inte denna modell längre.
- Det här var ett parti om såldes 2004.
- Fabriken finns inte kvar längre.
- Vi har inga delar, fråga i någon elaffär.
Lösningen är då att köpa en ny efter kanske
5 år, med nya hål i väggen som följd, och en
ytterst tveksam besparing, om någon alls.
På märkespanelen är det aldrig problem med
garantin eller reservdelar. Funktion,
kvalitet värmeekonomi ligger dessutom alltid
i topp! |
|
|
|
Om
du har fler frågor eller funderingar....
Välkommen in så skall vi hjälpa dig på bästa sätt med att
föreslå en lösning för just dina behov. Du
även se ca
30 olika elradiatorer på våra
demoväggar i butiken.
Troligen Sveriges största exponering på ett
ställe!
Här kan du ladda ned vår framtagna
sammanställning av de fyra viktigaste punkterna
man skall ta reda på
för att kunna rätt välja ut radiatorer. På sidan
två kan man sedan anteckna sina avlästa
resultat. Du kan också
scanna in resultatet och skicka den till
elbutik@aeservice.nu så hjälper vi till med
valet av radiatorer.
Hämta fyra viktiga punkter.
Du kan besöka oss, eller ringa på telefon
08 - 580 366 00
mellan kl 10 - 18 Måndag - Fredag. (Vi har lunchstängt
mellan kl 13 - 14.) Använd gärna vårt
frågeformulär via
epost. |
Avslutningsvis
Texten du just läst är sammanställd efter ett
mångårigt arbete med projektering, försäljning,
montering och service av elradiatorer och
kringutrustning av allehanda fabrikat. Vår målsättning är
kort och gott att du skall få en bra beslutsgrund
inför valet av paneltyp och utförande för just ditt
uppvärmningsbehov. |
|
|
|
|
<
Till startsidan
|
|
Armatur & Elservice - PASEL AB 2000 - 2013
©
Text: Christer Björnsson Uppdaterad:
2013-05-17
Eftertryck eller återgivande av sidans innehåll helt eller delvis utan
vårt skriftliga medgivande är förbjudet |
|
elbutiken -
verkstad -
karta -
kampanj -
elradiatorer -
infra -
larm -
om radiatorer -
faq -
priser -
länktips -
leveranstider
kanalfläktar -
larms rco -
larm dico -
ip-klassningen -
filbibliotek
- värmegolv
-
jordfelsbrytare -
din elförbrukning |
|