FAQ - Frågor vi fått från kunder i samband med radiatorbytet och deras svar

  
    Observera följande:

Här har vi samlat ett antal frågor som vi fått från våra kunder. och deras svar. Nedanstående är INTE en manual eller ens en invit för någon att "mixtra själv" om du inte är utbildad och behörig.
Hela syftet med avdelningen är att räta ut ett antal frågeställningar i samband med elementbytet.
Har du ytterligare frågor eller funderingar, titta in eller slå oss en signal, så skall vi försöka hjälpa dig med svar på dessa.

 = Den röda punkten pekar på tips eller saker som skall noteras speciellt.
 

Hur  räknar man ut hur stor radiatoreffekt ett rum behöver
  Några olika varianter förekommer som räcker bra för normalt husbehov och som ger en bra indikation på vilken effekt som bör väljas.  Normalt räknar man på golvytan, men man kan också räkna med rums-volymen mätt i m3. Fördelen med "volymuträkningen" är att den kan ta hänsyn till lite mer ovanliga takhöjder. Vid volymuträkning brukar man räkna med 30W per m3 rumsvolym.

Vid normal takhöjd (L x B x 70 = Effektbehovet)
Som tumregel är dock 70 - 75W/m2 för normalisolerade utrymmen fullt tillfredställande. Vid denna regel räknar med en takhöjd på ca 2,4 -2,5 m d.v.s. normal byggstandard.
Räkna ut golvytan (L x B) och multiplicera med ex.vis 70. Svaret vi får är att ett sovrum på låt oss säga 12 kvadrat fodrar en radiatoreffekt på 900W. (Vid sämre isolering brukar man höja från 70W till 90W.)

Vid större takhöjder (L x B x H x 30W = Effektbehovet)
Om man har rum med högre takhöjder än 2,5 m brukar man gå över till att räkna på rumsvolymen i stället (L x B x H). Enkelt vid rum med platta tak, lite knepigare om man har "öppet upp till nock" så att innetaket utgörs av ett brutet sadeltak som ju då smalnar av uppåt.

Testar vi med sovrummet ovan på 12 kvadrat och multiplicerar det med takhöjden 2,5 m får vi en volym på 30 kubikmeter rumsvolym. Multiplicera detta med 30W så blir svaret även här 900W.

Övriga räknesätt
Det finns givetvis avancerade uträkningsmodeller för värmebehovet där man delar in landet i "värme-zoner", tar hänsyn till husets isoleringskvalitet, installerade fönsters K-värden och mycket mer. Naturligtvis mycket exakta svar ner på i princip decimal nivå. Tumreglerna ovan är dock fullt tillräckliga för normal-beräkningar, och är också de två sätt som de flesta elinstallatörer använder på plats ute hos kunden.
 

Termostatvalet - Elektronisk eller bimetall
  För att klassa termostaterna direkt, kan man generellt säga att dessa två typer inte skall jämföras på något vis. Den ena (bimetallen) är mekanisk, och ger det karaktäristiska "klicket" när den slår till eller från. Den kan endast ha två lägen, till eller från d.v.s. varm eller kall radiator.

Bimetallen har en sämre känslighet än den elektroniska, och i allmänhet en relativt stor Hysteres (skillnad mellan till och frånslag), samt att den åldras förhållandevis snabbt. Med stigande ålder blir denna termostattyp alltså sämre och sämre. Oftast är det just termostaterna på de gamla panelerna man har som krånglar och gör att man måste byta ut dessa. Frågan är då om man skall montera samma teknik igen, när det i dagsläget finns mycket bättre lösningar?

Konstruktionen är däremot relativt billig, vilket gör att just den här typen av termostat oftast återfinns på lågprispaneler i alla dess utföranden som översvämmar marknaden via import.
Att köpa en oljefylld panel med bimetalltermostat vill vi snarast jämföra med att köpa en Porsche med en 60-tals Wolksvagen-motor. "Snygg att se på men med mycket dåliga prestanda".

Det förekommer även att kunder blivit upplysta om att bimetallen "inte är åskkänslig", och därför borde väljas!  Helt sant är att den inte är åskkänslig, men under 10 års tid har i vart fall inte vi bytt en enda elektronisk termostat som åskan skulle ha skadat heller......

Den elektroniska, och därmed också dyrare varianten, är extremt exakt (0,1 - 0,3o C) och helt tyst. Den medger pulsning av matningen och därmed också i många fall variabel temperatur på panelen. De flesta märkespanelernas termostater har dessutom en inbyggd nattsänkningsmöjlighet på 4o C. Denna natt-sänkning är fast programmerad i elektroniken. På grund av sin stora känslighet och reglernoggranhet är den elektroniska mer energieffektiv, och nyttjar förbrukad elström på ett mer ekonomiskt sätt än vad bimetallen gör.

Not: LVI:s serie MEC, har en finess som medger justering av nattsänkningen mellan  0 -15o C via externt tidur eller liknande. Medger "bortasänkningar" i ex.vis sommarhuset.

Tyvärr har det börjat dyka upp lågprispaneler med "elektronisk termostat", som lätt får en som kund att tro på det omöjliga. Som alltid, får man vad man betalar för, och därmed också en simpel konstruktion, trots att den är "elektronisk". Det är i vårt tycke faktiskt mer säljargument än funktion.........
 

Kan man se på kablarna om det är 230V eller 400V matning
  Tyvärr förekommer det att kunder uppgett  230V vid beställning - Baserat på att det endast är två kablar och jordledare som kommer fram bakom radiatorn. Ingen referens kan vara mer missvisande!
I båda fallen är antalet ledare tre, om nu jordledaren är framdragen, i annat fall är det bara två.

Nu borde man kunna säkra vissa antaganden av ledarnas färger - Undvik absolut detta helt och hållet!
Beroende på att i framförallt äldre installationer förekommer allehanda färgval, vid både 230 och 400V.
Dessutom använder man olika färger när flera rum går på olika grupper för att hålla isär gruppför-delningen i kopplingsdosan mellan olika utrymmen. De två "strömförande" kablarna kan antingen vara:
 

Nolledare och Fasledare

Fasledare 1 och Fasledare 2

=

=

 Fas till Nolla ger 230V spänning.

Mellan 2 olikas faser erhålls 400V

Att notera:
Det som alltid blir rätt är att läsa av typskylten (spänning/effekt) på de befintliga gamla elradiatorerna!
Är detta ej möjligt bör matningspunkterna vid minsta osäkerhet mätas med en voltmeter - Chansa aldrig!

Varför förekommer både 230V och 400V
230V förekommer alltmer sällan i värmesammanhang. I ett äldre hus, eller fritidshus, kanske det bara finns en fas in till gruppcentralen (Proppskåpet). Då har man inte så mycket mer att välja på än just 230V.
(Det förekommer även 230V-matning av panelerna fast möjlighet till 400V finns på inkommande el.)

Men vanligast förekommande är 400V, och till gruppcentralen finns då "3-fas" indraget.  Den stora för-delen med 400V är att man kan ta ut högre effekt (Watt) på en viss säkringsstorlek (A) än vid 230V.
Med en 10A propp kan man belasta med maximalt 2300W vid 230V, och i princip 4000W vid 400V.
 

De gamla elementen verkar inte vara jordade
  Det behöver dom inte heller vara (äldre installationer) i "torra uppvärmda utrymmen som saknar närhet till beröringsbart jordat föremål". Observera dock att i kök och våtrum skall radiatorn vara skyddsjordad, samt att om jordledare finns framdragen så måste denna alltid anslutas till radiatorns jordanslutning.

Undantaget dubbelisolerade paneler (klass II) märkta med    som inte skall eller kan skyddsjordas.

Att notera:
I nyare installationer är alla uttag och matningar jordade enligt de direktiv som gäller. Även vid renovering eller omändring av befintligt äldre elsystem så skall nydragningen utföras som skyddsjordad (Klass-I).
Monteras en dubbelisolerad produkt (klass II) isoleras jordledaren och "läggs åt sidan".
 

Vilken färg har jordledaren
  Före 1970 bör den vara röd för att därefter ha den i dag tvingande märkningen grön/gul. Dock skall man som alltid vid minsta osäkerhet, och då framförallt i äldre installationer, kontrollmäta den förmodade jordledaren. (Det är inte helt ovanligt att "70-talsröd" visat sig vara en spänningsförande ledare!)
 

Vad menas med mjukvärmestyrning
  Uppfattningarna kan gå lite isär i den här frågan, men i allmänhet åsyftas den mjuka styrning en elektronisk pulsad termostat åstadkommer. Den gamla bimetalltermostaten har bara två lägen till eller från. Elementet går upp i maxvärme och förblir där tills inställd rumstemperatur uppnåtts.

Den pulsade termostaten "slår strömmen till och från" med olika långa intervaller. Är det långt mellan intervallerna blir radiatorn bara svagt varm, och ju tätare dess mer ökar temperaturen. Finessen är att panelen håller en svag och jämn temperatur som hela tiden ger rummet det inställda gradtalet.

Långt mellan pulserna  " -        -       -        -        -        -" ger en låg paneltemperatur.
Tätt mellan pulserna  " -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -   -  " ger en varmare panel.
Panelen värmer max " _________________________ "  fullt "inkopplad" matning.

Varje rött streck ovan är den stund som panelens värmepatron får ström. Med långt mellan de olika pulserna hinner patronen/panelen kallna lite innan den värms igen. Detta medger justerbar temperatur!
 

Dom gamla elradiatorerna "klonkar" och knäpper
  Förutom den gamla bimetalltermostatens klickande ljud vid till- och frånslag kan vissa äldre paneler "klonka" och knäppa i plåten både då de värms upp och då de kallnar. Det som händer är att plåten i panelen blir större då den värms och sätter sig, varvid ljudet uppkommer. Tyvärr uppträder en repris oftast då plåten krymper tillbaks till ordinarie storlek när den svalnar.
Med bimetalltermostaten får man extra stora svängningar i plåten eftersom panelen går till maxvärme på kanske 90 - 100 grader när den värmer, för att sedan slå ifrån och kallna helt. Detta ger givetvis maximal svällning och krympning av plåtkapslingen.

Enligt fysikens lagar utvidgar sig metall en hel del vid uppvärmning, något som faktiskt inte kan påverkas.
Nya paneler har däremot olika sätt att se till att dessa ljudfenomen inte skall uppstå, eller märkas.
Dessutom ger en pulsad mjukvärmetermostat en balanserad värme på panelen vilket också ger minimala storleksförändringar i materialet på grund av den förhållandevis jämna yttemperaturen som dessutom oftast inte ens är nära maxtempen.

Måste man ha speciella paneler i våtrum och hygienutrymmen
  Definitivt! Dels skall panelen ha tillräcklig kapslingsklass, och dessutom finns kravet på att i dusch- och hygienutrymmen (samt i barnstugor) skall panelen vara av s.k. lågtempererad modell, enligt bl.a. Boverkets rekommendationer. Detta innebär att fronten aldrig kan/får bli över 60oC varm så att man vid beröring med bar hud inte bränner sig.
Så även om du, vilket inte är helt ovanligt, upptäcker att det sitter samma enkla typ i badrummet som i huset i övrigt skall du beakta gällande bestämmelser vid byte i dessa utrymmen. Oftast har den gamla panelen dessutom rostat rejält, då ytbehandlingen inte klarar våtrummets luftfuktighet särskilt bra.

Observera att denna typ av panel även skall väljas till inglasad balkong, uteplats eller altan. Dock gäller ej 60-graderskravet för dessa utrymmen.

Att notera:
Många undrar även om ex.vis gästtoan (WC/handfat) är ett våtutrymme. Det klassas inte som detta!
(Handfatets kran kan bara spola vatten i handfatet och strålen kan ej riktas åt något annat håll.)
 

Vad avgör om mitt garage är ett våtutrymme
  Om du har framdraget vatten i garaget som har en kran till vilken man kan koppla en slang för spolning eller biltvätt. Slangmöjligheten gör att man ju i princip kan spruta vatten runt hela garagets interiör.
Nu händer det att kunder upplyser om att man aldrig använder kranen, och inte har gjort detta på många år. Spelar tyvärr ingen roll, det är ett våtutrymme i alla fall. Det är möjligheten till att man kan ansluta en slang för exempelvis biltvätt eller liknande som sätter kravet - Inte huruvida man gör det eller inte!

Har du ett torrt isolerat garage utan kran (vattenmöjlighet inne) med konstant uppvärmning så är detta också ett normalt uppvärmt utrymme som inte kräver någon våtrumspanel, utan det räcker med lägsta kapslingsklassen d.v.s. IP20.
Däremot skadar det inte om panelen är lite robust i sin konstruktion då det är lätt att den får sig en törn när man tar saker in och ut ur garaget.
 

Vad gäller för inglasad altan eller balkong
  Båda dessa skall ha en våtrumsgodkänd panel! Det spelar ingen roll hur bra inglasning man anser sig ha, generellt klassas dessa rum som "våta", och ej konstant uppvärmda och torra utrymmen. Panelen man väljer måste tåla fukt och eventuell kondens och därmed ha tillräckligt hög IP-klass.
 

Hög- och lågtempererat utförande vad betyder det
  Som nämndes högre upp på sidan finns krav på lågtempererade paneler i vissa miljöer. En normal-tempererad panel kan bli mer än 90oC varm på fronten beroende på fabrikat och modell. En lågtem-pererad får aldrig överskrida 60oC.
90oC som är "standard" är en siffra man skall läsa med förståelse på en mjukvärmepanel. Eftersom dessa paneler pulsar värmen, justerar radiatorn sin temperatur mjukt och "steglöst" till vad som behövs och inget mer. Oftast uppnås inte alls speciellt höga temperaturer på fronten i normalbruk.
Däremot kan man givetvis uppnå denna temperatur när radiatorn värmer för fullt hela tiden om man t.ex. lämnat altandörren eller ett fönster öppet en kall dag! Här försöker då radiatorn att göra allt för att åter-ställa rumsvärmen till inställt  värde med en maximalt hög radiatortemparatur som följd.

Däremot så når ALLTID en panel med bimetalltermostat maxtemperaturen när den arbetar. Denna termostat kan inte "reglera mjukt" utan har bara sina lägen till eller från. "Till" blir maxtemperatur och inget annat, och när termostaten bryter så kallnar panelen helt och hållet.

Vad är en master- och slavkoppling
  En koppling som gör att en panel, Mastern, mäter och styr uppvärmningen på både sig själv och en, eller till och med flera slavpaneler. Masterpanelens datablad talar om hur stor slaveffekt som panelen klarar av att styra, vilket varierar mellan olika panelers termostater och fabrikat.
Slavpanelen är inget annat en ett värmeelement utan egen termostat/styrning. När Mastern slår till så följer Slaven snällt med.
 

Skall man ha master och slav även på de nya elradiatorerna
  Generellt brukar vi rekommendera att man tar bort denna funktion, i vart fall om inte panelerna sitter mycket nära varandra under ex.vis ett brett fönsterparti. Slavkopplingar förekommer i vardagsrum som är 6 meter långa och har en panel i vardera änden (!). Här skall naturligtvis varje panel mäta tempen var för sig för att uppnå bästa värmebalans i rummet.

Fler och fler tillverkare tar bort sina rena slavpaneler ur sortimentet, beroende på att de är ungefär lika dyra att tillverka som de "fullvuxna" panelerna. Noteras bör att man oftast fortfarande kan slavkoppla en panel om man så önskar. Man har då fått en termostat i "reserv" som inte används på slaven.
Till vissa av de genomströmmande, ex.vis NOBÖ finns slavpluggar att köpa som "bygger om" panelen till att bli en slav. Siemens har en "elektronisk tillsatsenhet" som också köps separat.
 

Vad menas med separata väggfästen och kopplingsdosa
  I princip alla de paneler vi arbetar med har separat väggfäste, d.v.s. att fästet är separerat från själva panelen. De flesta modeller för fast installation har dessutom en separat kopplingsdosa som elen är inkopplad i, och som förbinds till radiatorn via en speciell anslutningsplugg.
Att det anges "separat" väggfäste eller kopplingsdosa betyder således inte att dessa måste köpas till separat, utan de ingår givetvis i satsen!

Man monterar fästena på väggen med radiatorn ställd åt sidan, samt kopplar in elen i anslutningsdosan på de modeller som har en sådan. När allt är klart tar man fram panelen och hänger fast denna på vägg-fästena och pluggar in den speciella kontakten som ansluter radiatorn till elen i anslutningsdosan. Klart!

Systemet gör att panelen enkelt kan tas bort från väggen vid ex.vis rengöring, målning eller tapetsering utan att man behöver skruva loss några elanslutningar. I princip alla paneler går också enkelt att tippa framåt för rengöring mellan panel och vägg.

Paneler som levereras med sladd och stickpropp (endast 230V modeller) har ingen kopplingsdosa.
(Vid fast installation måste kopplingsdosan köpas separat, och stickproppen klippas bort.)

Ett och annat undantag förekommer dock, bl.a. ADAX paneler för små utrymmen, där elanslutningen sker innanför fronten på själva panelen. På dessa sitter i allmänhet också väggfästet fast i panelen, vilket medför att panelen inte heller går att tippa framåt.
 

Är det idé att fräscha upp de gamla panelerna med externa termostater
  Svaret blir definitivt nej. Det som i allmänhet har gått sönder är termostaten. Är panelen äldre än 15 år går denna oftast inte att beställa. Gör den det, är priset ofta smått löjeväckande med tanke på att det dessutom är en gammal och föråldrad konstruktion. Ironiskt nog räknar man med att själva värme-elementet i panelen har en genomsnittlig livslängd på hela 50 år!
Nya paneler har förutom bättre termostat, också utvecklats en hel del vad det gäller effektivitet, det man kallar "dammförbränning", förhindrande av "klonkande" ljud när metallen utvidgas m.m.

På marknaden förekommer att antal olika system med "lösa termostater / styrningar" typ Perfectum Spartermostat, IQ-Therm med flera sorter. Även Frico har en styrning som fungerar bra på bl.a. äldre panelsystem.  Visst ger dessa den gamla panelen ett helt nytt liv, på bekostnad av lösa enheter som skall skruvas upp på väggen, och extra kabeldragning till radiatorn. Men visst fungerar det, och har man en gammal radiator med ett speciellt mått eller utseende som man inte kan klara sig utan, eller som kanske inte finns i dag, då är detta absolut lösningen.

Ställer man däremot kostnaden för dessa "påbyggnadsmoduler", 500 - 1500 kr / per panel eller panelgrupp, samt installationen i förhållande till inköp av en komplett ny radiator anser vi att den nya panelen är att föredra. Den nya panelen är dessutom rent värmemässigt väsentligt bättre konstruerad än den gamla.
 

Sparar jag el på att byta till moderna radiatorer
  Absolut. En modern kvalitetspanel med en exakt reglerande elektronisk termostat går över huvud taget inte att jämföra med en gammal radiator med bimetallstyrning. Den moderna panelen nyttjar förbrukad energi på bästa sätt och "eldar inte för kråkorna".
Hur mycket man sparar är väldigt svårt att ange i exakta tal, i vissa broschyrer kan man få intrycket att det är fantastiska tal på 15 - 20% vi kan förvänta oss, och visst förekommer detta i enstaka fall.
Om man skall ange något, så anser vi att en 8 - 10% av den direkta kostnaden för uppvärmningen bör kunna sparas med ett riktigt och balanserat panelval. Och faktiskt, ibland blir det mer än så. Betänker man att ca 60% av husets totala elkostnad utgörs av uppvärmningen så blir det en hel del pengar.

Tyvärr har vi under åren haft flera kunder som köpt billiga uddamärken på lågprisvaruhus, och som efter monteringen upptäckt att elkostnaden är oförändrad eller t.o.m. högre än tidigare. Dessutom har de nya panelerna fungerat lika dåligt som de gamla. Köpt och monterat så är det i allmänhet inget att göra åt!

Naturligtvis påverkas också din totala elförbrukning för uppvärmningen av isoleringens kvalitet i huset. Som någon expert valde att säga det - "Det är skillnaden mellan inne- och utetemperaturen man betalar för". Och har man svårt att hålla kylan ute, får panelerna jobba mer. Men detta var också ett förhållande som de gamla elpanelerna brottades med......

Och det finns lägen när besparingen blir smått fantastisk. Vi har en kund i Kungsängen norr om Stockholm som noga följde upp all elförbrukning minutiöst.  Hon bytte ut alla elradiatorer i villan i två omgångar, och loggade en markant minskad elförbrukning redan efter "halva bytet". Med hela radiatorbytet, nyttjande av lågenergilampor och ett allmänt "energitänkande" gick förbrukningen från 28.000 kWh/år till 19.000 kWh!
Med ett elpris då på ca 1 kr/kWh så hade hon sparat in hela kostnaden för radiatorbytet på runt 2 år....
 

Kan man  "förbereda" genom ta bort de gamla panelerna innan installatören kommer
  Låt absolut din installatör sköta detta och ombesörja bortmonteringen i alla lägen!
Förutom att lekmannen inte får montera bort sina elradiatorer så inträffar oftast något som försvårar monteringen av de nya panelerna. Något som nog de flesta elinstallatörer råkat ut för:

 - Märkningen (anslutningen) av kablarna har gått  förlorad vilket kan ge tidsödande/dyr återmontering!

Att notera:
Det är inte alldeles ovanligt att du har flera kablar i samma anslutningsdosa, genom att några går till
angränsande utrymmens elpaneler, det kan förekomma slavledare et.c.  Har man då bara en i bästa fall "isolerad härva" som kommer ut ur väggen där den gamla panelen satt, blir det betydande problem att avgöra vilka kablar som skall mata aktuell radiator och vilka som skall gå vidare. Risk för sned- eller överbelastning av grupperna finns som en direkt följd om inte grupperingarna utreds noga.
Märker du dessutom kablarna fel på grund av bristande kunskap kan det gå riktigt fel.

Den här typen av felsökning resulterar i allmänhet att du får betala din elinstallatör en hel del onödig timtid innan han kan göra installationen. Som alltid - Rådgör med din installatör innan du gör något alls!
 

Är det bara att slänga de gamla panelerna
  Att tänka på i sammanhanget är att de flesta kommuner klassar elradiatorer som el-/elektronikskrot och dessa måste kastas/lämnas på återvinningsstationen i din hemkommun. Detta hur lite elektronik den gamla panelen än faktiskt innehåller.
I många kommuner får man som privatperson lämna dessa gratis, och företag får betala för deponin. Därför tar också i allmänhet elinstallatören betalt för både transport och skrotningsavgift om denne skall ta hand om dina gamla paneler. Här kan man enkelt sparar en del själv på att ta en tur till ÅV-stationen med emballage och "plåtskrot".
 

Vilka beslag skall användas vid montage på en gipsvägg
  Enklast med s.k. "Molly-expandrar" i metall. Lämplig storlek är den som fodrar 10 mm borrhål. Är gips-väggen fräsch d.v.s. inte spröd av tidigare kondensfukt (inte ovanligt vid altan- och söderväggar) eller liknande kan man räkna med att en Molly bär ca 15 kg belastning. Observera att det är olika Molly för enkel- eller dubbelgipsad vägg!
Givetvis finns det flera andra sorter typ "Gipsankare", "gipsbleck" och liknande. De flesta installatörer vi känner till använder dock metall-Mollyn.
 

Vad är förberedd för nattsänkning via styrledare
  Vissa paneler har angivet att de är förberedda för nattsänkning via "styrledare eller "externt tidur". Panelen har då en extra ingång, som oftast skall anslutas till noll-ledare, och då sänker den inställda temperaturen med ca 4 grader (LVI:s MEC 0-15oC). Även styrning med fasledare förekommer.
Denna sänkning finns förprogrammerad i termostatens elektronik. MEC-panelen har en graderad ratt där man väljer gradtal eller fast 3,5oC.
Så fort denna anslutning försvinner, höjs temperaturen åter till inställt värde. Denna styrning kan ske via exempelvis ett tidur eller liknande, men fodrar naturligtvis att denna extra ledare finns framdragen till varje radiator som skall styras. I befintliga installationer finns denna extra ledare aldrig framdragen.
 

Är natt- och temperatursänkningar lönsamt
  Om vi talar om en ren nattsänkning, som ju sker under ett relativt litet antal timmar från ex.vis klockan 23.00 - 05.30 varje natt finns mätningar som visar att sänkningen inte bör vara mer än max 4oC. Om man sänker mer kostar upphämtningen till normal temperatur lika mycket eller t.o.m. mer än vad som sparats under natten! Men en mindre sänkning sparar lite pengar under varje natt den genomförs.

Om vi däremot talar om längre sänkningar, fritidshus i veckorna, eller att man är bortrest under ett antal dagar, skall man naturligtvis dra ner på temperaturen. Max 10 - 12oC grader räcker bra i ett tomt hus.

Man kan generellt säga att för varje grad över 21oC ökar din elkostnad med 5%, och för varje grad under sjunker den med 5%. Och som vi nämnt tidigare så står elvärmen för runt 60% av elkostnaden i huset.
Så rätt hanterat märks det absolut snabbt på elräkningens inbetalningskort!
 

Har alla elradiatorer överhettningsskydd
  Ja. Panelens skydd kan sägas vara först själva Termostaten, sedan ett rent Överhettningsskydd och det förekommer även ett Överhettningsskydd II i något enstaka fall. Det rena överhettningsskyddet är en "fast inbyggd termostat" som bryter värmepatronens spänningsmatning när ett visst temperaturvärde som aldrig får överskridas uppnås, av en eller annan anledning.

Skyddet kan i grunden vara utfört som två olika sätt:

- Antingen måste man själv återställa ett utlöst skydd, vilket oftast sker med en röd knapp bakpå
  panelen. Är skyddet utlöst brukar man höra ett tydligt klickande vid intryckning av knappen.

- En elektronisk variant fungerar så att man måste bryta spänningen till panelen under en viss tid, och
  skyddet återställer sig då automatiskt, varefter man åter kopplar in matningen igen.

Att notera:
Har ett överhettningsskydd löst ut bör man givetvis undersöka vad som kan ha orsakat detta. Har något legat över radiatorn? Har en handduk kanske ramlat ner och lagt sig över panelen?
Hittas ingen orsak, och skyddet efter återställning löser ut, bör du lämna in radiatorn för kontroll/service.
 

Konvektorer eller konvektorplåtar är dessa verkligen så bra
  Absolut! Konvektorerna hjälper till att ta vara på värmen som den oljefyllda elradiatorn avger, och är viktig för den sammanlagda effektiviteten, och därmed också energiåtgången.

En helt slät radiatorkropp avger värme genom att den "strålar värmen" till omgivande luft i rummet.
Tyvärr har panelen en baksida, som vetter mot väggen, och där strålas värmen mer eller mindre rakt in i väggytan, vilket inte kan anses speciellt effektivt.

För ett 20-tal år sedan var det därför populärt att montera en slags aluminiumfolie på väggen bakom panelen så att folien skulle reflektera tillbaka värmen in i rummet. Effektivt? Ytterst tveksamt faktiskt eftersom värmen studsade tillbaka mot själva radiatorn. Faktum är att denna foliematta fortfarande saluförs som ett undermedel via någon tillverkare!

Genom att förse oljefyllda radiatorer med konvektorer värms rumsluften genom att den stiger genom de slitsar som konvektorns veckade system bildar. Värmen kommer rummets luft tillgodo i stället för att få förluster som strålningsvärme mot ytterväggen. (Här har vi i princip det system som alla genomström-mande elradiatorer använder, och som gör att dessa så snabbt värmer upp rummet vid påslag.)

Ju djupare och mer tätveckad konvektorn är, dess effektivare är också värmeöverföringen. Tyvärr så är tillverkningen och monteringen av konvektorn något som högst väsentligt påverkar radiatorns pris.
Billigast är givetvis ingen konvektor alls. Därefter ökar priset från glest veckade konvektorer till de extremt tätveckade och djupa modellerna som ju också har högst verkningsgrad.
Det mest avancerade konvektorsystemet för oljefyllda paneler har nog i dagsläget Wösab med sina modeller "K-Line" och digitalpanelen "IHS". Här har man utvecklat detta ett steg längre genom en speciell placering av panelens värmepatron. Studera gärna dessa.

Om man tar en tätveckad konvektorplåt så skall denna dessutom svetsas till radiatorkroppen i alla "dalar" vilket är tidsödande och komplicerat. Det gäller att effektivt överföra "baksidans värme" till konvektor-plåten, vilket faktiskt medför en omfattande svetsning för bästa funktion.

Om man tar en panel som är låt oss säga 1,5 meter bred och plattade ut konvektorplåten så skulle den kunna bli över 3 meter lång! Här är det med andra ord 3 meter värmeavgivande yta vi skall lägga till radiatorns egentliga storlek. Den sammanlagda värmeavgivande ytan blir med andra ord smått enorm, och därmed också rejält energieffektivare.

En positiv bieffekt som radiatorer med bra konvektorer också får är att dom oftast har påtagligt lägre yttemperaturer än paneler utan konvektorer. Detta beror på att dom inte måste värma så hårt för att klarar rummets värmebehov. Den producerade värmen överförs helt enkelt till rumsluften effektivare.
 

Dom nya elpanelerna verkar vara mindre än dom gamla
  Konvektorer och genomströmmande:
När man nu går runt och mäter av sina gamla paneler i storlek och effekt, upptäcker man snabbt att ex.vis den nya 1000W-panelen oftast är en hel del mindre än den gamla man har.

Det vi ser är den nya panelteknikens framsteg - Mer effekt ur mindre format helt enkelt!

Egentligen är det här som den mesta tiden går åt till att klura ut vilken storlek som skall ersätta en viss panel. I vissa fall kan man t.o.m. få "gå upp ett snäpp" till en 1200W-panel för att få storleken något-sånär rätt. Man bör vara inställd på att den nya panelen i vilket fall som helst är något mindre än den gamla vid jämförbar effekt. I bland kan lösningen vara att ta en panel med mindre höjd, för att åstad-komma den önskade bredden (se "kallrasproblemet" nedan).

Oljefyllda paneler:
Här är det oftast tvärtom! Den oljefyllda har en större värmeavgivande yta, och kan inte vara så liten som en effektmässigt jämförbar genomströmmande konvektor. Det är också därför som flera av de större panelerna finns i s.k. dubbelt utförande. Man har i princip vikt panelen på mitten för att få ner längden. I LVI:s program har dessa paneler tilläggsbeteckningen "/2" efter typbeteckningen. PAX  lägger till beteckningen "2N-" före typnumret.
PAX och LVI (ej CEB) har dessutom "konvektorgälar" på baksidan för att ge panelerna bättre värme-avgivningsförmåga till omgivande rumsluft.

Om risken med att öka effekterna för att erhålla större panelstorlekar:
Observera dock att det inte bara är att montera en 1500W panel i stället för en 1000W hur som helst. Det finns ju en maxeffekt som den aktuella gruppen (säkringen/säkringarna) i proppskåpet klarar. Oftast går flera paneler på en och samma grupp, så det gäller att lista ut vilken belastning man har redan i "grund-utförandet". Känsligast är det vd 230V, som normalt är säkrat med 10A. (16A förekommer undantagsvis.)

Om vi då tar ett exempel där man upptäcker att tre sovrum går på "Grupp X", med 10A säkring, och dessa paneler är på 700W styck, får vi 3 x 700W d.v.s. 2100W som last. Eftersom en sådan 230V-grupp inte klarar mer än maximalt 2300W finns endast 200W tillgodo att laborera med, innan maxlasten är nådd!
Vid 400V-drift brukar det finnas större rörelsefrihet, men om man vill öka effekterna så bör man göra en egen inventering av hur stor last som i dagsläget ligger på respektive grupp. Är du osäker på lasterna per grupp kan du alltid ta hjälp av din lokala elinstallatör för denna utredning.

Tips
Ett litet knep för dig som har en modern elcentral med automatsäkringar, och som många inte känner till, är att låta din elektriker byta ut 10A till 13A, vilket är fullt genomförbart med befintlig ledningsarea. Men detta fungerar som sagt bara för dig som har just "automater" (inte vanliga smältproppar), och ger cirka 660W extra i uttagbar effekt på samma installation utan att behöva öka den befintliga kabelarean.
Har man vanliga smältproppar går som sagt inte detta eftersom nästa storlek efter 10A blir 16A, vilket fodrar 2,5 mm2 kabelarea till radiatorerna i stället för den vanliga 1,5 mm2 som troligen är förlagd!
 

Kallrasproblemet ställt mot radiatorns effektiva bredd
  Som en tumregel strävar man efter att få radiatorn lika bred som det fönster som den i allmänhet sitter under. Extra viktigt ju "sämre fönsterrutor" man har. Kallrasproblemet visar sig som kondens på fönsterytorna. Lite förenklat beskrivet, beroende på att kall yta möter varm luft, därför att fönstret har dålig isolation mot den kalla uteluften.

Störst problem får man vid t.ex. enkla kopplade 2-glasfönster medan de i dag alltmer förekommande täta isolerfönstren (sammanfogade på fabrik) i princip helt saknar kallrasets problematik.

Hur bred skall då radiatorn vara? Här går åsikterna isär en del. Vi anser att man kan "nalla" en 10 - 15 cm på var sida, för att kunna hitta en radiator som passar in. Det betyder att en "för kort" panel kan fungera alldeles utmärkt. Det förekommer dom som hävdar ännu mer, men resultatet beror också mycket på fönsterrutornas utformning, skick och isolationsvärden.

Och som nämnts tidigare, kan man välja en lägre panelhöjd, så vinner man ju i längdled i stället.....
 

Är det flera mått man bör känna till
  För att man hittar en panel som är bra på längden, betyder det inte att man kan "klämma in den" hur som helst. Man måste även ta hänsyn till att monteringshöjden över golvet skall vara minimum 5 cm och att den fria höjden över panelen (till fönsterbänk et.c.) i allmänhet skall vara minst 10 cm, eller mer.
Här bör man noga ge akt på de anvisningar som följer med respektive fabrikat och paneltyp, speciellt vad det gäller det fria luftutrymmet ovanför panelen. Vissa paneler har lägre övre avståndskrav.

Se också till att dina fönsterbänkar har en luftspalt mellan bänken och fönstret, eller har öppningar som gör att luften kan cirkulera fritt uppåt. Ex,vis Lundbergs fönsterbänkar som sammanfogats av träribbor har sådana luftslitsar utefter hela bänkens yta. Allt för att medge fri väg för den stigande varmluften.
 

Kan jag välja mindre radiatoreffekter eftersom jag har en luftvärmepump
  I princip skulle man kunna ha mindre radiatoreffekter på de ytor där luftvärmepumpen är effektiv.
Vi avråder dock helt från liknande installationer med underdimensionerade elpaneler. För små paneler klarar inte jobbet själva, utan kommer att arbeta alldeles för hårt när så behövs. Man kan väl summera det hela så här:

          - Elpanelerna skall klara huset själva vid ett eventuellt värmepumpshaveri.
          - Dina nya radiatorer överlever definitivt värmepumpens livslängd med råge.
          - Besparingen på att köpa något lägre radiatoreffekter är alldeles för blygsam.
          - För små paneler kommer att gå för fullt med maximal energiförbrukning som följd.
          - Rätt dimensionerade paneler kommer lätt att hålla exakt stödvärme utan onödig förbrukning.

Projektera för en fullvärdig installation, med rätt radiatoreffekter för dina utrymmen, så blir du heller aldrig besviken. Att låta värmepumpen vara "kung" i sammanhanget är ingen bra lösning. Dessutom når värme-pumpen inte alla utrymmen. Vilka effekter skall man i så fall välja ner och vilka skall vara normala?
 

Installationen av luftvärmepumpen gör väl att man inte behöver nya elradiatorer
  Vi har haft flera kunder som blivit upplysta av säljaren att med den nya luftvärmepumpen så kan man gott ha de gamla elradiatorerna kvar......

Nu är det ju så att de gamla panelerna oftast är helt slut i sin termostatfunktion, och därmed inte klarar att känna av värmepumpens tillförda värme på ett exakt och energibesparande sätt. Så har du inte stängt av dessa paneler helt, kan du vara övertygad om att dina gamla paneler är relativt slösaktiga förbrukare av el trots allt. Fast du installerat en ny och bra luftvärmepump...

Här känner en modern radiator med elektronisk termostat blixtsnabbt och exakt av vad värmepumpen producerar och "taggar ner" sin egen värme och förbrukning. Skulle pumpen gå sönder, eller inte räcka till så producerar den nya panelen bara så mycket stödvärme som behövs, och absolut inget mer.

Vi har flera kunder som gått i fällan och efter bara något år beslutat att byta ut de gamla elradiatorerna mot nya eftersom den tänkta besparingen inte blev så stor som förväntat vid värmepumpsinstallationen.
De gamla panelerna är en inte alldeles ovanlig orsak till fenomenet med den låga besparingen.
Dessutom, som vi nämnde tidigare, så når normalt inte en luftvärmepump ut i hela huset. Så visst behövs elradiatorerna fortfarande. Skall dessa då vara energislukare när man satsat pengar på en värmepump?
 

Frågor runt fabrikat vi inte marknadsför
  Vi får ofta frågor om just "det eller det" märket eller fabrikatet är ett dåligt köp alternativt har sämre kvalitet än de produkter vi marknadsför. Vårt sortiment representerar samtliga marknadsledande fabrikat, vilket väl talar för sig själv. Marknadsledande blir man inte på dålig kvalitet, funktion, driftsekonomi eller service.

Fabrikat vi inte arbetar med uttalar vi oss aldrig märkesspecifikt om, utan det är upp till var och en att bilda sig en egen uppfattning, eller kanske få "referenser" från någon som redan provat.

Om den billiga panelen nu var så bra och energieffektiv borde den väl finnas i alla elfackbutiker och förordas av alla elinstallatörer samt finnas med i olika konsumenttester? Nu är det ju oftast inte så.
Väl värt att tänka på.

Denna listning med frågor och svar byggs på kontinuerligt.      Uppdaterad:   2012-03-08

© Armatur & Elservice - PASEL AB   2000 - 2009  Text: C.Björnsson
 Eftertryck eller återgivande av sidans innehåll helt eller delvis utan vårt skriftliga medgivande är förbjudet
Åter till huvudmenyn

Sidstatistik: 58095

 

elbutiken - verkstad - karta - kampanj - elradiatorer - infra - larm - om radiatorer - faq - priser - länktips - leveranstider
 kanalfläktar - larms rco - larm dico - ip-klassningen - filbibliotek  - värmegolv - jordfelsbrytare - din elförbrukning